Jo, placebo funkar – även när man vet att det är fejk

Illustration: Linn C Forsdahl

Hur kommer det sig att vissa mår bättre av alternativmedicin, när den i sig saknar effekt? Varför kan placebo hjälpa mot smärta, men inte cancer? KIT reder ut vad vi vet och inte vet om placeboeffekten.  

“Det är bara placebo,” säger vi ibland om huskurer eller alternativläkemedel som i sig inte har någon verkan, men som många ändå upplever får dem att må bättre. Att enligt homeopatisk tradition använda sekret från paddor utspätt in absurdum må vara dyrt hokuspokus. Men det betyder inte att själva placeboeffekten är inbillning. Vad det handlar om är faktiskt mätbara förändringar i kroppens kemi – orsakade av dina tankar och förväntningar. 

– Vad vi tänker är inte fristående från det som händer i resten av i kroppen. Våra tankar består av neurobiologiska processer i hjärnan, som i sin tur påverkar kroppen, säger Karin Jensen, som leder en forskargrupp vid Karolinska institutet som ägnar sig åt smärta och placebo.

Till exempel kan tron på att läkaren ger dig smärtstillande medel få din hjärna att utsöndra endorfiner, alltså kroppens egna morfinliknande ämnen.

Och personer med Parkinsons sjukdom, som lider brist på dopamin, har i placebostudier visat sig få påslag av det viktiga signalämnet, och därmed minskade symtom.

PLACEBO HAR EN EVIL TWIN

Ordet placebo är latin och betyder “jag ska göra gott”, eller “jag ska behaga”. Placebo är ett preparat utan medicinsk effekt, “skenbehandling”, t ex sockerpiller eller koksaltlösning. Placeboeffekten är den mätbara förbättring i mående som inte går att hänvisa till ett läkemedel. Motsatsen nocebo betyder “jag ska skada” och handlar om effekten av negativa förväntningar. Ett exempel är när ”elallergiker” förväntar sig besvär när de tror sig vara i närheten av elektromagnetiska fält – och får verkliga symtom.

Varför funkar placebo egentligen? Den allmänna uppfattningen är att vår förväntan inför behandlingens positiva verkan är det avgörande. Men några saker komplicerar bilden.

Placeboforskare Karin Jensen har visat att placebo har tydlig effekt även för människor med svår kognitiv funktionsnedsättning, som inte förmår ta till sig information om ett läkemedel.

en annan studie visade sig placebo fungera även på ett omedvetet plan. Karin Jensen betingade försökspersoner att förknippa en viss bild med minskad smärta, och exponerade sedan bilden för dem så snabbt att de inte uppfattade den medvetet. Effekten var likväl smärtlindrande. Hur ska vi förstå det här?

–  Ordet förväntan kan vara lite vilseledande. Vi tänker att det kräver intellektuell förmåga, medan det egentligen även innefattar
förväntningar på en mer grundläggande psykologisk nivå. Erfarenhet kan lägga sig som en förväntanseffekt på ett omedvetet plan. Betingning är ett exempel på detta, säger Karin Jensen.

På tal om betingning har även hundar visat sig påverkas av placebo i vissa studier.

Funkar trots att man vet att det är fejk

Kanske ännu svårare att ta in är att placebo även har visat sig ha effekt när patienterna varit medvetna om att de får en ickeverksam substans. Det gäller till exempel IBS, ryggsmärta, depression och ADHD.

Området öppna placebo är relativt nytt, och man vet inte riktigt varför det fungerar, säger Karin Jensen:

– När människor blir sjuka och man har provat allt kan det bli som att man struntar lite grann i vad som är rationellt eller inte. Det är tydligt att sjukdom påverkar oss och våra närmsta på ett djupt plan och då förändras vårt tänkande och våra drivkrafter.

Hur viktigt det är att tro på behandlingen för att den ska fungera?

– Det är inte klarlagt. När vi gör experiment med friska personer verkar förväntningar hänga ihop rätt mycket med placeboeffektens storlek. Men med riktiga patienter finns inte någon tydlig korrelation.

I en intervjustudie med IBS-patienter som blivit hjälpta av placeboakupunktur, alltså teleskopnålar som aldrig trängt igenom huden, sa en av patienterna att “man kommer till en punkt där man är så desperat att man prövar allt. Om folk sa att jag skulle bära rosa varje dag […] eller dricka saltvatten skulle jag pröva det.”

Gemensamt för IBS-patienterna var – förutom att de utan framgång testat en rad behandlingar – att de faktiskt inte hade särskilt höga förväntningar på behandlingen. Ändå visade den sig fungera lika ”bra” som riktig akupunktur. Ett annat sätt att uttrycka det: akupunktur hade inte någon effekt utöver placebo.

Fritt fram för paddsekret?

Placeboeffekten kan alltså vara både kraftig och positiv. Borde vi då öppna armarna för healing och homeopatins preparat beredda av paddsekret, djurembryon och hjorthorn? Kort sagt: Nej. Läkemedel ska för att godkännas i Sverige bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Men det förekommer faktiskt att placeboeffekten är större än själva läkemedlets positiva effekt.

– I fall där det äkta läkemedlet har stora bieffekter kan man tänka sig att att de som fick placebo sammantaget fick det bättre, säger Karin Jensen.

Att placebo i studier kan visa sig funka lika bra som ett läkemedel betyder inte att de två är utbytbara. För placebo mot Parkinsons sjukdom avklingade till exempel effekten efter ett dygn, vilket fick forskarna att se placebo som en möjlighet att minska medicinering – inte ersätta.

SÅ HÄR TESTAS NYA LÄKEMEDEL

  • För att ta reda på om nya läkemedel är bättre än placebo finns en “gold standard” – en randomiserad, dubbelblind studie med kontrollgrupp.
  • Det betyder att slumpen avgör vilka av försökspersonerna som får placebo respektive verksamma substanser, och att varken läkare eller patienter vet vilka bland testpersonerna som får vad.
  • Eftersom det är olagligt att ge placebo utan patientens tillåtelse måste deltagarna i dessa studier alltid ge ett särskilt medgivande till att de kan komma att behandlas med placebo.

Mot vad funkar det (inte)?

Som du har sett finns några svårförklarliga omständigheter kring hur placeboeffekten verkar. Men vi vet faktiskt en del om när den fungerar.

Forskning har visat att placebo kan vara effektivt mot kronisk smärta, IBS, depression, viss astma och autoimmuna sjukdomar.

Fejkoperation, alltså kirurgi som inte går på djupet under huden, har visat sig lika effektivt som en verklig operation när det gäller till exempel ledinflammationer och artros.

Det går inte att säga generellt för vilken typ av sjukdomar som placebo kan påverka eller inte, enligt Karin Jensen:

– Men det behövs en tydlig koppling till hjärnans neurobiologiska processer, och nervsystemet och immunsystemet är sannolikt inte lika viktigt för att läka ihop brutna ben. Man kan inte heller krympa tumörer med placebo.

Däremot kan man påverka hur patienten mår, och hur väl patienten förmår att genomgå en behandling, till exempel genom att minska illamående.

Hur ska vi använda placebo?

Vi skulle kunna dra mer nytta av placeboeffekten än vad som görs idag, tror Karin Jensen, inte minst när det gäller läkarens roll för behandlingen:

– Vissa vårdgivare är noga med att informera om potentiella biverkningar av ett läkemedel, men kanske inte om positiva effekter, om själva syftet. Patienter tar snällt sitt piller men vet inte alltid varför. Då har man gått miste om en möjlig placebokomponent. Information och bemötande påverkar i många fall hur väl en behandling faller ut, säger hon.

En av världens ledande experter på placebo, Harvardprofessor Ted Kaptchuk har sagt i en intervju i Vox att placeboeffekten är “det ogreppbara som vi ofta glömmer när vi förlitar oss på bra medicin […] allt som omger själva pillret, och det innefattar ritualer, symboler och läkar-patient-möten”.

Symboler kan handla om något så enkelt som storleken och färgen på ett piller. Att tolka rött som den obekväma sanningen och blått som lycklig och trygg okunskap må vara en konstruktion ur Matrix. Men det är knappast en tillfällighet: för försökspersoner verkar blå (och gröna) piller lugnande, medan röda (och orangea) snarare stimulerar ökad aktivitet. Så länge du inte är en italiensk man – där har blå piller stimulerande effekt. Varför är kanske inte vetenskapligt studerat, men en kvalificerad gissning är att fotbollslaget både heter och klär sig i azzurri.

Illustration: Linn C Forsdahl