5 vetenskapliga skäl att sluta vara rädd för GMO

Ratar du genetiskt modifierad mat, GMO, och vet du i så fall varför? Här är fem saker du bör ha koll på för att fatta ett beslut grundat på forskning. 

1

Forskarna eniga: GMO Inte hälsofarligt

Genteknik är inte längre något nytt, och det finns vid det här laget gott om studier som visar att genetiskt modifierade grödor inte är farligare för hälsan än annan mat. Världens största sammanslutning av forskare, AAAS, som ger ut den högrankade vetenskapliga tidskriften Science har skrivit att ”I motsats till en vanlig missuppfattning är GMO de mest grundligt testade grödorna vi någonsin lagt till vår livsmedelsförsörjning.”
Deras slutsats: ”Vetenskapen talar sitt tydliga språk: växtförädling med modern bioteknologi är säkert.”

Uppfattningen delas av 88 procent av AAAS medlemmar, enligt en undersökning från 2015. Det är större konsensus än vad som råder kring att klimatförändringarna beror på människor – en uppfattning som 87 procent av forskarna i organisationen delar.

EU har lagt 300 miljoner euro på att forska om säkerheten kring GMO och skriver att ”Den huvudsakliga slutsatsen vi kan dra från 130 forskningsprojekt som pågått över 25 års tid med mer än 500 oberoende forskargrupper är att bioteknologi, i synnerhet GMO, inte medför större risker än konventionella växtförädlingstekniker”

Inte heller WHO känner till några hälsorisker som orsakats av GMO-grödor.  

Gyllene GMO-ris utvecklades redan på 90-talet
Det ”gyllene riset” är genmodifierat för att producera betakaroten, som omvandlas till A-vitamin i kroppen. Riset, som utvecklades på 90-talet, används för att motverka obotlig blindhet som kan drabba den som lider av brist på vitamin A.
2

Nästan allt vi äter är förändrat från det naturliga 

– Vad folk i allmänhet tror är att GMO är nånting som har ändrats bort från det naturliga. Men enligt den definitionen är precis allt vi äter – utom typ älgkött och blåbär – förändrat från det naturliga, säger Stefan Jansson, professor i cell- och molekylärbiologi vid Umeå plant science centre.

Belgian Blue är inte GMO
Belgian blue är skapad genom avel på djur med naturligt förekommande mutationer som ger ökad muskeltillväxt. Den är inte GM0. I EU tillåts inga GMO-djur som livsmedel. 

Djur har avlats och växter har förädlats under tusentals år. Men efter att det på 1970-talet blev möjligt att flytta gener från en organism till en annan behövdes lagar för att reglera den nya tekniken, och därför en definition.

EU:s lag från tidigt 1990-tal definierade man GMO som organismer vars genetiska material är ändrat på ett sätt som inte sker naturligt. 

– Sen har forskningen pågått i 25 år till. Det är klart för alla i forskarvärlden att definitionen är baserad på vad man trodde när det var nytt. Idag är den så gammalmodig att det bara är konstigt, säger Stefan Jansson.

Han väckte i fjol internationell uppmärksamhet som den (troligtvis) första i världen att tillaga en måltid på kål vars DNA redigerats med ”gensaxen” CRISPR, en teknik som revolutionerat hela forskningsfältet.

REDIGERA DNA MED CRISPR/CAS9

CRISPR (Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats) är en teknik för att ”redigera” arvsmassa, alltså göra riktade och väldigt exakta förändringar i DNA för att ändra egenskaperna hos en organism. Det kan handla om färg, tillväxt eller motståndskraft mot till exempel svampangrepp. För att hitta rätt plats i arvsmassan används en målsökande RNA-molekyl. Ett enzym som kallas Cas9 klipper itu DNA-strängen på rätt plats för att till exempel ta bort en bit som kodar för något oönskat. DNA:t lagar sig sedan själv. Kolla in vår video om gensaxen.

Stefan Jansson
Stefan Jansson i sin kålodling, genförändrad med CRISPR-tekniken. I Sverige räknas den inte som GMO.

EU har trots år av diskussioner inte tagit ställning till om genmodifieringsmetoder som CRISPR skapar GMO eller inte. För att få ett besked genförändrade Stefan Jansson och hans kollegor växten backtrav (tänk växtvärldens motsvarighet till bananflugan) med olika tekniker. Växterna hade samma egenskaper, men vissa ansågs vara GMO och andra inte. 

– Det sätter fingret på hur knäppt det har blivit, säger Stefan Jansson. 

Den ”mutant” som med hjälp av CRISPR-tekniken blivit av med en gen, men inte fått främmande DNA tillfört är inte en GMO, enligt Jordbruksverkets bedömning. Sverige är hittills det enda EU-landet som har fattat beslut om saken.

Vad spelar det då för roll om något klassas som GMO eller inte?

– Jag brukar säga att för forskare är frågan om huruvida en växt är en GMO eller inte en juridisk sak, inte nåt som kan diskuteras vetenskapligt, säger Stefan Jansson.

Men juridiken får långtgående konsekvenser, eftersom EU kräver att produkter med GMO-ingredienser märks ut, och för odling krävs särskilda tillstånd som medlemsländerna måste rösta igenom. I praktiken blir det nästan alltid nej. Idag finns bara en enda GMO-gröda i EU som är godkänd för kommersiell odling, en majs som är genförändrad för att stå emot skadeinsekter. Majsen utvecklades för snart 20 år sedan. 

–Det finns många nya växtsorter som ligger i byrålådorna hos växtförädlingsföretag, för att de inte får användas, säger Stefan Jansson.

VILKA GMO TILLÅTS I EU?

Den enda GMO-gröda som är godkänd för kommersiell odling i EU idag är Monsantos insektsresistenta MON 810. Den odlas i huvudsak i Spanien, och är förbjuden i bl a Tyskland, Italien, Grekland och Ungern. 58 GMO-grödor är godkända för import till EU och får säljas och konsumeras som livsmedel eller djurfoder. Förutom majs är det sojabönor, bomull, raps och sockerbetor. Inga genetiskt modifierade djur tillåts i EU:s livsmedelsindustri. I år såldes världens första genmodifierade djur på öppen marknad, en snabbväxande lax. Den säljs i dagsläget endast i Kanada.

Monsantos genförändrade majs MON 810
Monsantos genförändrade majs MON 810 är idag den enda grödan som är godkänd för kommersiell odling i EU. 
3

GMO inget miljöproblem i sig – men kan användas för ohållbart jordbruk

Bland de mest högljudda motståndarna finns miljörörelsen. Ett exempel är att man inom ekologisk odling inte tillåter GMO. Men enligt stora antal vetenskapliga studier, till i exempel EU:s redan nämnda forskningsöversikt, finns inget stöd för att genetisk modifiering i sig skapar miljöproblem.

En metastudie som analyserade 147 andra studier 2014 kom fram till att odling av GMO har minskat besprutningen med insektsgift med i genomsnitt 37 procent, eftersom grödorna gjorts resistenta mot skadeinsekter.

När det gäller ogräsmedel konstaterade dock en stor amerikansk långtidsstudie att användningen efter en tids minskning ökade igen, eftersom ogräsen blivit resistenta mot glyfosat (kanske mer känt som Roundup).

För att förtydliga: sojabönor genförändrades för att kunna överleva besprutning med ett gift som har ihjäl all annan växtlighet. Ogräset muterade och överlevde giftet, varpå åkern behövde besprutas med andra gifter. 

Eko-odlarna lyfter fram att GMO gör jordbruket mer beroende av kemiska bekämpningsmedel, vilket de ju inte tillåter. Och det stämmer att många av GMO-grödorna på marknaden idag är framtagna för ett jordbruk som för med sig miljöproblem.

– Jordbrukets revolution är den största miljökatastrofen som hänt. Men det har att göra med monokulturer, inte med om det är GMO som odlas, säger Stefan Jansson. 

Tekniken kan alltså mycket väl användas för att minska besprutningen vid odling. Redan för tio år sedan testodlades en potatis som var resistent mot bladmögel i Sverige. Motståndet mot GMO var dock så stort att den tyska kemijätten BASF som skapat potatisen la ner försöken att kommersialisera den.

– Fick den odlas skulle all svensk potatisodling kunna bli helt kemikaliefri, säger Stefan Jansson.

GMO-potatis
Forskare på SLU i Alnarp har med CRISPR-tekniken genförändrat en potatis till att vara resistent mot bladmögel. 

Potatis är en av våra mest besprutade grödor. Idag utvecklas en ny version av bladmögelresistent potatis på SLU i Alnarp, detta med hjälp av bland annat CRISPR-tekniken. 

De nya metoderna för genförändring har börjat luckra upp eko-odlarnas tidigare benhårda motstånd – åtminstone i Tyskland. Chefen för det tyska Forskningsinstitutet för ekologisk odling, Urs Niggli, tidigare högprofilerad GMO-motståndare, deklarerade 2016 att han ser stor potential i den nya gentekniken CRISPR, i en intervju med den tyska tidningen TAZ:

– I stället för att generellt avfärda tekniken borde man värdera varje användning i sig. […] Faran är att man fullständigt överreagerar och eldar på en skräck som är irrationell.

4

”Konventionella metoder kan vara minst lika riskfyllda”

EU:s lag kring GMO ska se till att vår mat och odlingen av den blir säker. Men i en nypublicerad svensk studie där GMO-lagstiftningen i EU har undersökts konstaterar forskarna att lagen är inkonsekvent i hur den hanterar risker, till exempel oönskade miljöeffekter. Dagens lag kräver omfattande testning av produkter genförändrade med vissa tekniker (de som klassas som GMO), medan grödor genförändrade på andra vis inte behöver testas över huvud taget innan de släpps ut på våra åkrar. En särbehandling som är svår att motivera, enligt forskarna:

Charlotta Zetterberg

– Konventionella metoder kan vara minst lika riskfyllda. För konsumenter blir det en osäkerhet, säger Charlotta Zetterberg, professor i miljörätt vid Uppsala universitet.

Nya vetenskapliga rön om grödornas säkerhet ryms inte i regelverket och det tar inte hänsyn till den senaste metoderna att genförändra grödor, enligt studien.

– Lagen är för oprecis. Den utesluter inte nya tekniker som CRISPR-Cas9, men täcker inte heller in dem. Den är oförutsägbar eftersom forskarna inte vet om det man håller på med ska omfattas, säger Charlotta Zetterberg.

Ett alternativ till dagens regelverk skulle kunna ta fasta på de nya växtsorternas egenskaper, föreslår forskarna.

– I stället för att haka upp det på tekniken tittar man då på varje ny produkt, och ser om de har risker, säger Charlotta Zetterberg.

Då skulle definitionen av GMO och märkningen försvinna?

– Det är i alla fall en modell. Det man förlorar med den är att folk av andra skäl – till exempel av etiska eller religiösa – kan vilja veta om produkter är genförändrade med dessa tekniker.

5

Motståndets logik: What’s in it for me?

Som vi har sett är GMO alltså inte farligt för hälsan och hur miljön påverkas beror inte på själva tekniken eller grödorna i sig. Så varför är motståndet så starkt?

WHO föreslår att fördelarna av tekniken är oklar för konsumenterna, och jämför med genteknik som används för att skapa försöksdjur för att tillverka mediciner.

Protester mot GMO. Foto: flickr/Rob Kall, CC BY 2.0

– Människor har inte sett positiva effekter av GMO. De egenskaper som bara lantbrukarna har nytta av är inget som konsumenterna i sig värderar, säger Carl-Johan Lagerkvist, professor i företagsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. 

Han har studerat konsumenters benägenhet att acceptera GMO-produkter.

Carl-Johan Lagerkvist

– Om produkten däremot har fördelar för hälsa och indirekta miljöfördelar har vi sett att folk till och med kan vara mer benägna att köpa produkter märkta som GMO, säger han.

I ett experiment fick deltagare ta ställning till om de kunde tänka sig att köpa potatis genförändrad för en nyttigare stärkelsesammansättning och som odlats utan gift, kontra vanlig potatis.

– Det visade sig att dubbelt så många föredrog GMO-potatisen, säger Carl-Johan Lagerkvist.

Andra faktorer som sammanfaller med inställningen till GMO är ålder – yngre är mer positiva – och bruk av teknikerna i det land man bor i. 

– I de länder där man kommit att använda GMO är acceptansen hos befolkningen överlag större. Sverige finns bland de mer positiva länderna, säger Carl-Johan Lagerkvist.

Samtidigt tror han att de flesta helt enkelt inte vet vad GMO innebär:

– Att det står GMO uppfattas som varningstext. Stigmat handlar om en rädsla för nåt som man inte riktigt har kunskap om.

Växtfysiolog Stefan Jansson menar att den politiska diskussionen inte egentligen handlar om GMO:

– Drivkrafterna är att man är emot storskaligt jordbruk, västligt inflytande eller kapitalism och stora amerikanska företags sätt att suga ut fattiga bönder. Men GMO blir det man pratar om.